Ett tag sen jag skrev något här på hemsidan.
Gör jag något alls eller är jag bara lat ..?
Jag gjorde illa mig i ryggen den 21/12, sträckte sönder några muskelfästen, vart bättre …
Men jag lyfte sönder samma muskelfäste den 29/12 …
jag fick börja om med att krypa på golvet igen.
Nu tog det orimligt lång tid att bli bra.
Den 18/1 var jag hos Mats på Härnösands Chiropraktikerklinik.
Nu fick jag bra hjälp, mycket bättre efteråt.
Den 24/1 var jag hos Mats igen.
Nu blev jag utskriven, härligt.
Ok, så då blev du frisk, gjort något vettigt ..?
Nja, kanske lite …
Det är i vart fall för lite fysisk träning i nuläget …
Jag har försökt att vara på plats i badhuset i Härnösand, även under januari månad … eftersom jag sen en tid … jobbar/tränar en modig man i djupgående personlig utveckling, hjälp av diverse ”konstiga” övningar i bassängen i Härnösands badhus.
Jag har tidigare mest ”suttit på kanten” och tittat på, gett instruktioner … men nu är jag även med i vattnet.
Jag håller på med att göra klart en ny version av mitt föredrag ”Omedvetna livsmönster”
Jag hoppas att föredraget ska bli klart i närtid.
Grund-delarna, strukturen är klar, det som saknas i nuläget är några bilder & text.
Mer då ..?
Tja, det vanliga … hur man läker sig själv … är ju ett ständigt pågående projekt som jag skapar nya verktyg till, även nya varianter av verktyg som har funnits med ett tag.
Jag jobbar med att utveckla nya verktyg(nya varianter av existerande verktyg) för att tömma ut jobbiga händelsers energiansamlingar som blockerar människor i vardagslivet.
En viktig parameter är praktisk innebörd av Bruce Lipton och hans forskning på celler.
Jag har skrivit om detta tidigare i bloggen, Behandlingsresultat-Vetenskap
En grundinsikt kan kanske väldigt översiktligt beskrivas enligt nedan.
När ett glas är fyllt med vatten så är det väldigt svårt att fylla på det med nya saker.
Det rinner över, för det ryms inget mer.
När den mänskliga kroppen ”är fylld” med jobbiga energier, cellminnen från jobbiga händelser är det väldigt svårt att fylla den med kärlek och glädje.
Det är även väldigt svårt att nå sin innersta kärna, där den djupare medvetenheten finns om hur livets måsten i onödan styr vardagen.
Det är stora problem med att ”öppna sig” för livet självt.
Varför då ..?
Jo, vad sker egentligen när man öppnar sig själv för att känna in andliga ting mm.
Jo, när man öppnar sig så känner man allt.
Är då kroppen ”överfylld” med jobbiga minnen från jobbiga, obearbetade händelser då kommer jobbiga känslor från dessa händelser börja ”poppa upp” till ytan av ens vardagsmedvetande ännu mer än tidigare innan man försökte öppna sig själv.
Grundproblemet då …
Vardagsmänniskan som är överfylld av jobbiga energiminnen från jobbiga obearbetade händelser.
Denne försöker använda nya bra insikter som ”ska” omprogrammera människans felaktiga ”systemfiler”
De ”systemfiler” som ska omprogrammeras behöver öppnas, och vara öppna under processen
= riktigt jobbiga känslor från obearbetade händelser sköljer över en likt en flodvåg när en damlucka öppnas och logiken drunknar i den ”höga volymen” av riktigt jobbiga känslor, människan stänger snabbt ner dessa jobbiga systemfiler och omprogrammeringen upphör, tvärt.
Detta blir ofta alltför jobbigt, för att göra detta behöver man ofta en hel del bra hjälp.
Ibland försöker man i stället lägga in nya, bra systemfiler på en annan, ledig plats på den mänskliga hård disken.
Då har man skapat en ny vardagsmedveten, bra systemfil, men dess possitiva innehåll konkurrerar med en eller flera delvis okända systemfiler som har motsatt innehåll.
Styrsystemen som styr när – och hur, dessa jobbiga delvis okända systemfiler ”väcks upp” är också okända för många människor.
Resultaten då ..?
tja, om man ”tänker bra tankar” medvetet några gånger/dag … och under resten av dagen så motarbetas detta av delvis okända system och dess delvis okända systemfilers budskap.
Budskap som ofta innehåller stark obearbetad rädsla som ibland innehåller panikångest mm.
Jag har och sambon har skapat/skrivit några Självhjälps Sidor där vi försöker förklara lite mer om detta.
Ett exempel är sidan Liv i Förändring där förklarar jag hur iscensättningar fungerar mm.
Jag jobbar med att skapa nya bra verktyg för att jobba med dessa ting, direkt inne i dom riktigt jobbiga systemfilerna.
Jag jobbar med att skapa nya verktyg för att öppna dom, hålla dom öppna så att ”korrupta” systemfiler på den mänskliga hård disken kan skrivas över med rätt information.
Varför då ..?
Jo, då blir systemfilerna åtgärdade, permanent.
Minnet av jobbiga händelser finns kvar, men detta väcker inte längre upp jobbiga känslor som tidigare tog över och ändrade människans val/handlingar.
Nu minns man bara händelsen, ibland finns det kvar lite rester av sorg mm. men dessa känslor tar inte längre över ens val/handlingar.
Jobbiga känslor har tömts ut, händelsen är bearbetad och ”känslovolymen” från minnet har minskat till låga hanterbara nivåer.
Nu kan livet levas i stället för att uthärdas.
… Uthärda Inte livet, lev det i stället …
… Då kommer du att förstå … vad livet är …
… Genom din egen medvetna upplevelse av livet …
Det hjärtat är fullt av, talar munnen!
Jag förstår precis(tror jag) vad du talar om.
Det här med cellminnen är ju faktiskt det som lagras under ALLA våra liv.
Därför det kan det ibland vara svårt att förstå våra egna handlingar och sjukdomssymptom som läkarvetenskapen aldrig tycks få bukt med.
Själv har jag rensat min hårdisk på både det ena och det andra.
När jag utsätts för ngt i dag, som jag bakåt varit med om tidigare, kommer inte hjärnan ihåg det, men kroppen kan reagera.
Förr var det tydligare men den blir mindre reaktion för varje gång det händer.
Nu är jag lyckligtvis befriad från de 1000-tals tärande, tankar som malde i mitt huvud förut.
För, sisådär, 11, 12 år sedan orkade min hjärna inte bära mer prövningar och jag fick då två lägen – on och off!
Det var skönt!
Äntligen kunde jag somna och sova som ”folk” igen – efter 30 år av svåra sömnproblem.
Varje morgon jag vaknade, blev jag förvånad att jag somnat kvällen före.
Det tog ngt år innan jag fattade det.
Idag är jag fortfarande – tack och lov – befriad från dessa oroliga tankar.
Brukar säga att jag har ett 8-kantigt frirum i min hjärna.
Jag har väl en del tankar men dom är till 99% goda.
Det är mer förnimmelser som existerar.
När jag är för mig själv – som nu – finns det mer av dom.
När jag är med andra personer kommer det mest bara fågelkvitter från mitt hjärta.
Alltså ”tänker” jag med hjärtat.
Det hjärtat är fullt av talar munnen!
Kram och tack för att du finns!
Läste att du skadat dig.
Allt som händer har ju en mening!
Bra att du hoppat i bassängen själv!
Kan tänka mig att det var din övervikt som hindrade dig.
30kg extra börda kan inte vara bra att bära på – helt i onödan!
Jag bär 4-5 kg när jag går och köper mjölk.
Det tycker jag är för mkt.
Alla mina karlar har gått ner i vikt när dom varit ihop med mig.
Min andre man, sa första sommaren ”tänk, nu kan jag visa mig i badbyxor”!
Visste inte ens att han hade dom tankarna.
Min svärmor trodde han blitt sjuk, så jag beställde tid på hälsocentralen för hälsoundersökning – för att hon skulle bli lugn.
Well, jag hade nyss vaknat när jag satte på datorn.
Kollade mailen och blev glad när jag såg ditt.
Läste bara det, och svarade.
Ska dricka kaffe nu.
kram Agneta
Hej Agneta.
Trevligt att du berättar vad du tycker.!!!
Vad bra att du har rensat din hårdisk från en massa onödiga saker.
Härligt att allt går bättre nu i ditt liv.
Jo, det finns ingen slump i min värld.
Det var min ryggskada som hindrade mig från att simma i bassängen.
Den är nu läkt så nu kan jag börja träna så smått igen.
Min övervikt har minskat med 5 kg, men jag har lång väg kvar.
Övervikten är mest i vägen när jag klättrar i 100 meter höga vindmätningsmaster.
Normalutrustningen väger väl ca 10-12 kg
Jag klättrar när jag filmade min kompis Hans-Erik Flodin.
Länk till den sidan finns nedan.
Vindkraftrallare
Vad bra att dina karlar gått ner i vikt.
Ha det allra Bäst.
Kram.
Lasse