Hur hantera vardagens jobbigare problem?

Hamnar i en situation och plötsligt så blir man bara arg, ledsen, uppgiven mm.

Jobbiga känslor väckts upp och man gör helt andra saker än man från början tänkt att göra.

Plötsligt så blir man en annan, ”sämre människa” som reagerar negativt på det som sker.

En människa som inte kan se skogen för att alla träden är i vägen och skymmer skogen


Efter att ha försökt jobba med mig själv under större delen av livet på massor av olika sätt.
Jag har insett att det finns två övergripande alternativ

Vi kan i princip välja mellan två Livsval:

Alternativ 1. På olika sätt ”Ta tillbaka kontrollen över sitt liv”, och göra det som behövs för att bibehålla kontrollen.
Alternativ 2. ”Möta sig själv” på så många olika plan som vi kan och förmår och välja att möta & bearbeta allt som kommer upp.


Alternativ 1.

Samhällets officiella väg.
Fokusera på det som är positivt, undvik allt som är jobbigt.
Undvik smärta, jobbiga känslor, allt som är jobbigt, i stort sett alla mediciner skapas/forskas fram enligt denna tes.
Grundidé: På alla tillgängliga sätt minska symtomen för psykiska, fysiska sjukdomar/besvär/problem, så att livet blir uthärdbart.
Grundidé forts: Det räcker att ta en huvudvärkstablett mot huvudvärken, utan att försöka ta reda på varför man har huvudvärk.
Det räcker att få utskrivet medicin för att man är deprimerad, det tar för mycket av läkarresurser, psykologers tid annars.
Jobbiga känslor ska kontrolleras, dom har inget berättigande, är onödiga och ställer ”bara till med mer & fler problem”.

Men, om nu då ”sanningen ska fram” så fungerade uppenbarligen detta med mer, bättre, starkare kontroll, ”tillräckligt bra” för mig under många år.

Vi är alla olika, har olika behov och för många människor verkar alternativ 1 fungera tillräckligt bra under hela livet.


Alternativ 2

Det tog bedrövligt lång tid för mig att inse att alternativ 1 bara var kortsiktiga lösningar som inte hjälpte mig med grundorsaken till mina problem.

Hur lång tid tog det ..?
Bara att räkna … hösten -95 = Det tog drygt 45 år innan jag insåg att alternativ 1 inte fungerade, inte för mig i vart fall.!!!

Jag började ”vakna till” under 1995.

Ett stort tack till Roger Kangas  ( facebook )som övertalade mig att gå en första kursen i ”Sex intimitet & Lust”.

Under åren 1995 — 1998  gick jag, bland annat, fyra kurser i ”Sex intimitet och Lust”, en kurs/år.
Jag gjorde en massa annat med, men dom kurserna var till stor hjälp fick många riktigt bra omvälvande insikter.
Vår inställning till sex, njutning, man/kvinna, relationer mellan könen mm.
Detta påverkar vår vardag mycket mer än vad vi normalt förstår.

Under dom fyra kurserna så insåg jag hur mycket män och kvinnor påverkas av sin uppväxt.
Samt hur vi missförstår varandra när det gäller beröring, njutning och sex.
Jag insåg att män & kvinnors skuld och skam känslor påverkar livet på andra plan.
Det är svårt att vara glad, lyckligt, vara tillfreds med livet när man plågas av jobbiga känslor, skuld, skam, att man inte duger som man är m.fl.

Jag fick uppleva hur det kommer sig att skuld och skam hindrar oss att ta emot och ge njutning.
Varför man förväntas anpassa sig till andras normer om vad som är rätt sorts njutning.
Vilka tankar, fantasier som är ”godkända”.
Vilka tankar, fantasier som man kan,får berätta om och vilka som man får leva ut.

Jag fick uppleva hur befriande det är när man går utanför de gränser som man har anammat för att slippa jobbiga känslor som skam, skuld mm.
Befrielsen när man vågar öppna sitt hjärta och känna efter vad man saknar och behöver just nu,
Befrielsen när kan stå för det man själv känner och det man själv vill för att ”i nuet” kunna ta emot kärlek så mycket som man kan,
och vågar ta emot av andra som vill ge med öppet hjärta.
Trotts att gamla känslor som skuld och skam stundtals sköljer över en, dom känslorna transformeras till kärlek när man nås av medvetenheten och andra medmänniskors kärlesfylda energier från deras öppna hjärtan som vill förmedla kärleksfull energi/beröring.

När jag nästa år fick en fråga om jag ville gå samma kurs igen så kändes det helt onödigt.
Den kvinnliga läraren påpekade att en ny kurs innebar nya möjligheter att gå djupare in i det som varit jobbigt och svårt.
Efter lite tvekan så tackade jag ja till erbjudandet.

Kurs nr. 2:
Var riktigt jobbig, nu visste jag vad som väntade, våndades och oroade mig inför olika övningar som ”plötsligt” kändes helt onödiga och jag upptäckte att jag letade efter en bra orsak att slippa delta.
Dumt, jag gick ju kursen för min egen skull, inte för att andra skulle tycka att jag var bra.
Så, det var bara att hoppa … sluta fundera och handla göra jobbiga övningar och uppleva och med hjälp av kursledare läka sig själv efter bästa förmåga i nuets värld.
Jag tänkte inför en jobbig övning: ”Nu känns det så här, jag har ingen aning om hur det känns om en stund, timmar, dygn osv”.
Jag lärde mig mer om sånt som ”jag redan visste om” sen kurs nr.1
En hel del bra saker ”blev gjorda” men jag insåg efter kursen att ”det fanns mer att göra”

Kurs nr. 3:
Jag blev positivt överraskad, övningar som jag trodde skulle bli riktigt jobbiga var inte det längre.
Jag var mer öppen och kunde göra dom utan att det vart jobbigt, bara befriande och kärleksfullt.
Men, andra övningar som jag förväntade mig skulle ”gå bra” var lite onödigt jobbiga, jag hade svårt för att ”bara vara jag” och kämpade med mig själv och mina känslor.
Med hjälp av bra hjälp från läraren, andra kursdeltagare och tidigare erfarenheter så gick det, till slut riktigt bra med alla övningar.

Så hösten 1998 inför den 4 kursen fick jag samma erbjudande.
Nu kände jag bara ett stort lugn inför att gå ännu en sådan kurs.
Men, jag funderade över om jag kanske ändå bara ”lurade mig själv” för att slippa gå en garanterat jobbig kurs.

Kurs, nr 4:
Den var fantastisk, en och annan övning var lite jobbig men jag kunde ändå ”bara vara jag”.
Ingen skuld, ingen skam, bara kärlek och medmänsklighet.
Övningarna var underbara, jag gav från mitt öppna hjärta och tog emot med öppet hjärta.

Arbetet med min sexualitet tog ca 4 år, det behövdes en massa eget arbete med mig själv under fritiden.
Jobbet tog mycket tid, ofta var jag med olika fartyg på olika uppdrag runt Norrlands kustland, fartyget var ens bostad under fritiden.
För att komma vidare med sig själv, behövdes det en hel del jobb med sig själv, och ibland hjälp av andra som också hade viljan att läka detta viktiga, svårläkta delar av en själv.
Inte helt lätt att skapa tid och att hitta sådana modiga människor som inte bodde alltför långt bort.
Vi var några som hade gått en eller flera kurser som träffades och hjälpte varandra under några år.

Ett stort tack till er alla.


I januari 2000 insåg jag att det även fanns andra, djupa orsaker till mina problem, jag förstod att jag helt enkelt var tvungen att försöka ta reda på grundorsaken och möta den.
Då insåg jag också att jag var behövde göra mer, nå och gå djupare än jag tidigare hade gjort.

Mullingstorp, ett ord, en plats som jag tidigare inte tålt att höra, blev bara arg, närmast ursinnig när någon av mina vänner pratade om Mullingstorp.
Jag gick därifrån för att jag vart så arg när jag väl förstod vilka övningar som man gjorde där.
Jag insåg också att gjort detta för att slippa delta i diskussioner och därmed riskera att behöva betrakta mig själv på djupare plan.
För att slippa bli orolig, rädd mm. så använde jag automatiskt ”ett bra försvar” attack, jag blev automatiskt direkt väldigt arg.

Nu insåg jag i från djupet av mig själv att det var dit jag behövde åka för att få hjälp.
Det var inte lätt, jag insåg att det skulle bli extremt jobbigt, för dyrt, jag hade inte råd!
Jag ringde dit, fick prata med Bengt Stern och jag insåg att detta kommer att bli extremt svårt & jobbigt på alla sätt.

Men, med hjälp från flera olika människor, jobbet mm. så kunde jag till slut åka dit.

Februari 2000 åkte jag till Mullingstorp
Jag gick ”möt dig själv kurserna steg 1 & 2” under 2000.

Erfarenheterna efter varje kurs tog flera månader att bearbeta

Ännu fler månader innan  insikterna landat tillräckligt i mitt vardagsliv.
Året 2000 var ett extremt jobbigt år.
Men även en stor vändpunkt i livet.

År 2001 jobbade jag vidare med mig själv.

Jag lärde mig mer, bland annat som assistent under flera kurser på Mullingstorp.

Våren 2002 hade en hel del ”landat” som en alltmer självklar del av mig själv i vardagslivet.

Våren 2002 var jag kursledare för min första egna flerdygns kurs och började hjälpa andra människor.


Vardagslivet, igen.

Vi kan gå olika utbildningar, kurser mm. mm.
Det är ”relativt lätt” att nå nya insikter, pröva nya sätt att möta sig själv när kursen/utbildningen har bra grundförutsättningar.
Bra terapeuter, lokal, mm. mm.

Det tar ofta ganska lång tid innan nya kunskaper, ny förståelse, nya insikter har landat i en själv.
Landat i djupet i en själv så att man använder dessa automatiskt i vardagen.

Det är först i vardagslivet, när vi är hemma igen, i vårt dagliga liv som vi upptäcka vad vi har lärt oss.
Och vilka insikter som har landat i oss.

Det tar tid innan man hinner med att i realtid inse att man reagerar i stället för agera och använda ny kunskap, nya insikter som man lärt sig under en bra kurs/utbildning.

Man vet mer, förstår mer, vill använda nya insikter i vardagen, men när man hamnar i samma livssituationer som tidigare så väcks ändå gamla känslor till liv, starka känslor som ”tar över” .
För att slippa känna dessa känslor så reagerar vi på samma sätt som vi tidigare har gjort under lång tid, troligen större delen av livet.

Jag har skrivit en lite djupare förklaring om ”Våra Känslor”

Med lite utökad medvetenhet i vardagen så kan vi, i vart fall efteråt, se att något hände där man inte ”hann med”
… Upptäcka att vi reagerade(ofta mer känslor som oro mm) som styrde vår respons på något som hände …
… i stället för att agera(med hjälp av acceptans, medkänsla, kärlek mm.) på det sätt som vi innerst inne vill.

Det är bra om man kan acceptera  den man är i nuets värld och sluta kämpa med och mot sig själv.

Nyckeln hette (och heter  fortfarande) medvetenhet, att acceptera saker som dom är i nuets värld.
Betrakta dom(allt) utan att tycka något och fördöma det som dåligt eller fel.
Efter många, många sådana betraktelser så försvann, ”som av sig självt” de handlingssätt  som inte hjälpte mig i vardagslivet.

Jobbar man på och försöker bli alltmer medveten så närmar man sig alltmer Nutid, att i nuets underbara värld upptäcka och inse när man reagerar på saker i stället för


Vad behövde jag då för extra resurser för att kunna jobba med mig själv..?

Under en längre sammanhängande tid vara befriad från vardagen.

Tid: Längre samman-hängande tid där jag var befriad får vardagens alla måsten =  kurs i internatform.
Jag tar hand om mig själv, min familj, vänner, bekanta får tand hand om sitt utan mig under några dygn.
Slippa: ”Matfrågan” vad ska jag äta, laga maten, diska mm.
Internet: Inte bry sig i mail, fb mm.
Telefon: Avstängd, lämnat telefonnummer till kursledningen så att jag kan nås vid en kris, olycka, allvarlig sjukdom mm.
Lokal; En lokal där jag kan vara arg, ledsen, ursinnig, skrika, vråla mm. utan att jag behöver fundera om jag stör någon.
Ljudanläggning: En som kan spela ganska högt ljud utan att det låter illa, musik av olika slag, bakgrundsljud, aktiva meditationer mm.
Terapeut: Bra sådan som inte själv blir rädd, utan hjälper mig på så djupa plan som jag själv kan klara av.
Hjälp av terapeuter 24/7 om jag behöver den hjälpen tex. kl.04:20 på natten.

Även efter en bra kurs så kan man behöva support.

Ibland tar gamla jobbiga känslor över och man tappar bort sina nya insikter och kunskaper om sig själv och livet.
Ofta när man hamnar i situationer som starkt påminner om gamla, ibland bortglömda riktig jobbiga händelser.

Det är just då, när jobbiga känslor tagit över och man inte klarar av att bearbeta dom på egen hand som man kan behöva hjälp att förstå vad som egentligen händer i en själv.
Då kan ett stöttande telefonsamtal med den egna terapeuten vara till väldigt stor hjälp.


I mina fler-dygnskurser ingick alltid:

En egen ”Verktygslåda” så att man kan j obba vidare med sig själv på egen hand efter kursen.

Dygnet runt jour under kursen.

Dygnet runt telefonjour dom första 14 dygnen efter kursen

Två uppföljningssamtal

Obegränsad telefon-support efter kursen, man betalar själv sitt samtal, jag tog/tar inte betalt för att stötta en medmänniska via telefon.

Min egen utgångspunkt för ovan:

Om jag har hjälpt en medmänniska att ”vända ut och in på sig själv”, visat denne och även hjälp denna modiga medmänniska att pröva helt andra sätt att hantera djup sorg, psykisk & fysisk smärta, panik ångest, rädsla, dödsångest m.fl. riktigt jobbiga känslor.
Om jag även hjälpt en medmänniska att möta riktigt jobbiga reaktioner från den egna kroppen.

Jo, då har jag troligen även hjälpt denna människa att delvis rasera grunden som denna människa har format sitt liv efter.

När denna medmänniska har kommit hem igen och ska försöka anamma och använda de nya omvälvande insikterna från kursen …
Jo, då kan det kännas som att man står på något som häller på att rasa, som ett gungfly, sjunker snart.
Då kan det stundtals bli alltför svårt att stå kvar där, helt själv, för ingen annan som inte var med och gick samma kurs kan egentligen förstå.

Då kan denna medmänniska behöva hjälp och stöd från … kanske den ende som var där och som direkt förstår vad som händer.

Varierande omfattning av ”samma sorts hjälp” och stöd kan behövas efter:
En riktigt ”omvälvande & jobbig behandling” där jobbiga blockerade känslor kommit upp, ofta med fysiska reaktioner av olika slag.
En ”Regression till tidigare liv” där jobbiga upplevelser har skett.
Efter ”kropps-orienterade övningar” där jobbiga känslor har väckts upp, exempel riktigt jobbig ”frigörande andningssession”

Men, vi är alla väldigt olika, har olika behov under olika ”faser” i livet.

Ibland är kanske ”min väg” just bara och endast min egen väg, ”alla andra” håller inte med och har kanske motsatt uppfattning.

Jag accepterar och respekterar andra människors åsikter, uppfattning om vad som är rätt och fel

Det innebär inte att jag kommer att anamma dom som mina egna.

Jag accepterar och respekterar deras åsikter, uppfattning som just deras, dom har friheten att tycka som dom vill.

Den friheten har även jag, och den använder jag mig av, alla dagar!!!

I kärlek till livet självt i vardagslivet, den största livsbejakande kursen som man kan gå.!!!

/Lasse Karlsson


 

 

DanishEnglishFinnishGermanIcelandicNorwegianSwedish
Share This

Genom att fortsätta använda denna webbplats godkänner du användandet av kakor. mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng