Andliga Barn.

Tja, är inte alla barn Andliga???

Jo, i min värld så är dom det.

Deras öppenhet, andlighet ”raseras” oftast av den närmaste omgivningen.

Det blir för jobbigt för många barn att samtidigt stå med en fot i olika världar.

En fot i vardagsvärlden som oftast regleras av föräldrarna.

En fot i den andliga världen, de dödas andar, andra väsen m.fl.

Så småningom så stänger ofta barnet själv ner sitt ”andliga seende” för att slippa alla konflikter.

Från början är det mest påståenden från vuxna som påstår att att det som barnen ser inte finns.

Inte ”på riktigt”, som en fantasi, jo, kanske för ett tag i vart fall …

Men allt eftersom dom växer upp och blir större så blir skillnaden mellan dom och andra större den med.

Nu är det ofta inte längre ok, att ha andar som låtsas vänner längre.

Deras andlighet blir allt jobbigare, ofta så finns det nu inre konflikter med.

Vem ska barnet lita på ..?

Sig själv och sina egna upplevelser ..?

Andras påståenden om vad som finns och är sant ..?

Väldigt ofta, nästan alltid, så blir det andras påståenden, främst föräldrarnas.

Det är ju dom som bestämmer i alla andra viktiga grundförutsättningar i ett barns liv.

Så, barnet inser att det blir enklast och lättast att anpassa sig till föräldrarna.

Mycket mindre bråk och färre konflikter i vardagslivet.

Inre egna konflikter med sig själv då ..?

Jo, det blir lugnare där med.

När barnet är stängt.

Det är tyst.

Tyst.

Jo, men …

Jo, men vad då ..?

Är det allt, inge mer, ingen andlighet ..?

Jo, andligheten finns där ändå, men inte aktiv, mer som i dvala.

Vad kan då föräldrar och anhöriga göra för att hjälpa barn som tidigt är Andliga ..?

Jo, jag ”snubblade” som av en slup över nedan text på internet.

Citat.

Råd till föräldrar med andliga barn

  • Möt dem med kärlek, tålamod, tolerans och förståelse.
  • Möt dem var de är nu, lyssna på deras ord och känslor, de är nutidens juveler.
  • Ge dem plats till att kunna vara de barn de er.
  • Ge dem ansvar, men under ramar. De skall märka, att du är en ansvarig vuxen som tar hand om dem och deras många känslor.
  • Lyssna till dem, de berättar om visdom och sanning om oss själva.
  • Lär av dem, de är våra andliga lärare.

VIKTIGAST:
Älska dem.
Ge dem samma ovillkorliga kärlek som de ger till dig.
Älska dem i alla situationer och ge uttryck for detta.
Visa dem hur mycket du älskar dem.
De har bruk för extra många kyssar och kramar.
Kom också ihåg “de stora” barnen.

Slut Citat

Ovan svenska version hittade jag på

Guldkristall.se

 

Vad Tycker du ..?

Ha det.
/ Lasse


Tillbaka till 1,a sidan


 

Share This

Share This

Share this post with your friends!