toras-begravnings-bild-2

Den 29/1 2011 begravdes mina yngsta barn mor, och mitt ex. Tora Nygren.
Hon begravdes på den ö där hon vuxit upp och levt sitt liv sedan mitten på 90-talet.

Då flyttade hon hem till Holmön.
Hon var då ganska nyutbildad arbetsterapeut och hoppades få jobb på ”hemmet” på Holmön som arbetsterapeut, men så blev det aldrig.

Livet på Holmön är minst sagt ”annvars” (annorlunda) än i land.
Holmön ligger en bit bort från färjeläget Norrfjärden, man åker till Sävar, ca 20 km norr om Umeå, sen kör man  nästan en mil till, ut mot kusten till Norrfjärden.
Väl framme vid Norrfjärden, så har man ca 10 km färd kvar, till större del över öppet hav, med allt vad det innebär med hårda höst- och vinterstormar, is och ispress mm.

Nu när det är vinter som råder så ska man färdas 10 km över havsisen.
Under mina 10 år med Tora så var det skotertransport som gällde när vintervägen var klar, utstakad provborrad och is tjockleken kontrollerad.
Nu har vägverket en svävare som tar 12 passagerare, det var den som gällde som transportmedel inför begravningen.
Jag, min sambo Benita, min dotter Marina samt min äldsta dotter med familj var bokade med svävartransporten som skulle avgå kl.10:00 från Norrfjärden.

 

holmons-svavare

Jag, Benita, Marina startade tidigt från Härnösand, anlände Norrfjärden, träffade min äldsta dotter med familj, tillsammans åkte vi svävare över det frusna havet. Nedan ett kort video klipp när svävaren ”Vintergatan” anländer

 

Vi kliver ombord, och åker mot Holmön Vi anlände planenligt till Vintervägskroken, en bit söder om hamnen.
Där når vintervägen Holmön, inga havsströmmar som tunnar ut havsisen.

Min yngsta dotter Nadja med sin pojkvän väntade på oss, dom hade två skotrar, en med skoterkälke och en skoterspark, som Nadja körde, samt en vanlig skoter som hennes pojkvän körde.
Dom transporterade oss alla, 7 pers(5 vuxna + 2 barn) till f.d. prästgården, där vi tillsammans med några andra kunde vara i en varm lokal, fika lite och pratas vid till det var dags att gå till kyrkan.

Kl.11:30 började vi promenera bort till kyrkan, anlände dit, massor med folk.

Vi gick in, jag hämtade beställda handblommor och vi gick och satte oss.

 

På Holmön finns ca 60 åretruntboende. Nedan en karta över Holmön.

Holmöns Kyrka rymmer ca 180 personer och den var fullsatt under begravningen.
Kl. 12:00 börjar begravningen, den börjar med att prästen berättar att begravningen, kommer att ske enligt Toras önskan.
Prästen går igenom begravnings agendan och berättar lite om den.
Tora har bestämt sånger, musik, psalm osv. Präst under begravningen: Curt Lindkvist, en fantastisk man.
Prästen läser upp en sista hälsning från Tora till alla som är med på begravningen.
En fin, djupt personlig hälsning där hon sammanfattar sitt liv, samt hur hon såg på livet, döden, själen mm.
Vi sjunger en av hennes älsklings sånger, en sång som prästen berättar att hon har älskat sen hon var barn. ”Jag har hört om en stad” ovan molnen ovan jordiska dimhölja länder ….
Alla som kan sjunger, jag med … men gråter tyst under större delen av sången, rösten stockar sig hela tiden.
Begravningsgudstjänsten fortsätter med griffeltal, Bön, överlåtelsen och Bibelläsning.

Därefter är det dags för musik som Tora valt, ”Kärleken till Livet” av & med Lasse Tennander

 

 

Jag kontaktade Lasse Tennander och fick lov att ha hans låt här.
En bra låt i vanliga fall, helt underbar i detta sammanhang.

Mer tårar blandat med konstig känsla av glädje över att det är Toras musik som jag lyssnar på, hennes eget val.
Sen följer begravningsbön mm.
Därefter sjunger vi alla psalm 297. ”Härlig är Jorden”
Alla tar avsked av Tora inne i kyrkan, väldigt stämningsfyllt och kärleksfullt.
När vi från min släkt går fram tillsammans med en vän till Toras kista, så tackar jag Tora för våra 10 år tillsammans samt våra underbara barn, Irina & Nadja.
Avslutningsmusiken har Tora valt, ”Även utan Sång” med och av Peter Lundblad.


Vi samlas utanför kyrkan och följer Tora till graven, jag tackar henne tyst igen för vår tid tillsammans, kramar om Irina och Nadja.
Kramar om Toras man Olle, ber att han nu ska börja ta hand om sig själv.
Han har haft massor med jobb inför begravningen, gjort upp turlistor för transporterna med Svävaren mm. mm.
Vi promenerar bort till bya skolan, där minnesstunden hålls, skolan är fylld med folk, troligen fler än 100 personer i vart fall.
Det äts smörgåstårta, fikar … och alla gåvor till olika fonder, affären mm. läses upp.
Det pratas minnen, en del sorgliga förstås, men det skrattas en hel del med.


Vid 16-tiden är det dags för oss att avvika, Nadjas pojkvän kör oss i omgångar till Vintervägskroken, nu med bil.
Vi väntar där vid stranden, blickar ut över havsisen mot Norrfjärden, längtar efter svävaren för blåser det en hård isande vind, i närheten av kulingstyrka ( 14 m/sek)

Det hinner bli mörkt, lite försenad kommer svävaren dansande i den hårda vinden, vi kliver ombord, tacksamma att slippa den kalla blåsten. Vi kommer fram till Norrfjärden, startar våran gamla Volvo (245,a -79) åker in till Umeå Äter hamburgare mm. på Mias vid busstationen med Marina och äldsta dottern med familj.
Efter maten, åker vi sedan ut på E-4,an och hemåt.


Vi åkte från Härnösand kl.05:30 — vi är hemma kl.21:30

Tack Olle, Irina, Nadja med pojkvän samt alla andra som hjälpt till att göra Toras begravning till en kärleksfylld upplevelse.

Tack Tora för Irina & Nadja och våra år tillsammans. Vila i frid.
Lasse

Min dotter Nadja har skrivit sin mammas begravning på Face Book

Den 29 januari 2011, en dag att minnas


Min dotter Marina har också skrivit om begravningen på sin blogg Begravning Holmön


Fler Länkar. Om Homön Om Holmörarna wikipedia


Tillbaka till 1,a sidan


 

Share This

Share This

Share this post with your friends!